Vaknade med ont i halsen idag, bestämde mig för att det var ju bara larv och jag kan inte missa jobbet och lämna I ensam till halv åtta.
Gick upp tog en värktablett, snacka om att den var svår att svälja, min hals är typ igengrodd? Nasty!
Tänkte att jag inbillade mig bara att jag kände mig sjuk, så larvigt. Sluta larva dig nu Anncha du är inte sjuk!
På tåget kunde jag knappt andas varken genom näsan eller genom munnen. Tungt. Kände att det var faktiskt så att jag var nog faktiskt sjuk på riktigt. Det är ingen inbillning hur mkt jag än vill det!
Kom till jobbet hjälpte till så gott jag kunde under frukosten men sen kände jag att det här går inte. Iaf inte när man jobbar med barn. Jag började nästan gråta av min egna svaghet, hatar att känna mig såhär svag. Min kropp gör så ont, min hals dödar mig.
Var hemma klockan nio igen och la mig och sov, sen dess har jag sovit med en liten matpaus (inte lätt att äta med denna hals dock!) Ringde och sa till jobbet att jag förmodligen inte skulle hinna bli frisk tills imorgon och dom sa att dom inte räknat med mig imorgon och redan ringt in vikare. Usch jag hatar verkligen när det känns som att jag lämnar dom i sticket. En på min avdelning är ledig imorgon OCH vi har en inskolning som börjar... Men sen efter samtalet med jobbet sov jag igen.
Nu är jag vaken, har förflyttat mig till soffan med täcke, mjukisbyxor och en tjock jävla tröja. Fryser.
Men lyckades nyss svälja en värktablett och väntar nu på att den ska värka så jag kan orka laga nån mat som jag får ner.
Jag hatar att va sjuk. Finns ingen som är så gnällig som jag är när jag är sjuk.
Jag dör.. Hejdå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar