måndag 5 april 2010

Blä.

Alla kompisar bråkar nån gång. Så e de ju bara. Tråkigt men sant.
Bråk förstärker vänskap har jag hört. Men det känns inte så just nu...
Har precis haft en bråk med en av mina närmaste. Det slutade med att hon sa: jag lägger på nu och la på luren i mitt öra.
Nu gör det ont i hela min kropp. Hatar verkligen att bråka med mina kompisar.
Och just nu är det så jävla jobbigt för jag tycker verkligen inte att jag har gjort nått fel och jag kan tyvärr inte säga att jag gjort fel när jag inte tycker att jag gjort det.
Och hon ser de exakt likadant som jag, fast tvärtom då.
Och nu är det så att vi båda är exakt lika envisa så vem kommer att ringa igen? Och om jag ringer vad ska jag säga? Låtsas som ingenting går ju inte, man ska ju inte låtsas om att problemet inte finns och då kanske detta kommer upp nån annan gång istället.
Ska jag fortsätta diskutionen som inte kom nånstans? Vi kommer ju fortfarande se saken likadant som vi gör nu. Vi kommer stå fast för vad vi tycker och vad vi tror så vad ska vi göra då? Vad ska vi säga? Hur ska vi kunna lösa vårat problem? Ingen av oss tycker ju att man gjort fel...

Usch vad jobbigt detta är!

Inga kommentarer: